Inkorgen har varit till bredden full av mejl där den stora frågan varit.
Christer … hur gick det med fingeravtrycken?
Något desperata har ni varit.
Eller kanske inte riktigt, men här kommer en liten uppdatering om uppdrag 6 i deckarschema 3 i alla fall. Som en liten teoriföreläsning så läste vi upp små fakta om fingeravtryck för eleverna innan vi började med uppdraget.
Fingeravtryck!
Bakgrunden var ju att jag som sagt rörde till det för mina kära elever lite, vilket händer då och då när man har mig som magister. I slutändan brukar det komma en del gott ut av detta ändå.
När det första kaoset hade lagt sig och då vi vid nästa lektion kunde strukturera upp uppgiften bättre och inte sätta samtliga på att springa runt med stämpeldynan i högsta hugg jagandes kamraters små fingrar. Ja … då visade det sig att idén var så bra som jag tänkt från början. Om en idés kvalité nu ligger i hur roligt elever tycker en uppgift är, vilket kanske inte alltid är den måttstock vi ska styra vårt arbete med.
Men visst kan det underlätta ibland.
Uppgiften blev tredelad:
Den första att jämföra det egna avtrycket med sin deckarkompis.
(samtal, samarbete, koncentration)
Det andra var att samla avtryck av samtliga klasskamraters fingrar och göra ett register.
(planera, alla syns hos alla, sortera, montera, samtala)
Det tredje var att skriva ”Vet du att” meningar om vad just jag kan om fingeravtryck.
(diskutera, skriva, återkoppla)
När jag lite snabbt kikar på det såhär, så ser jag att även om nu uppgiftens form blev en rolig uppgift för eleverna så visar det också att den tränat en hel del förmågor som vi direkt kan hitta i vår läroplan. Inte en helt fel kombination.
Tangentdansen 
Bra!